Jag överlevde:)

Jodå jag överlevde 6 ungar med bravur:)
När lånekidsen åkt hem så skjutsade jag iväg Elsa till en kompis för en playdate. Jag, Olivia och Kerstin åkte sen vidare på hönsbytardag och skördemarknad. Och man kan tycka att efter 6 ungar så borde det vara en barnlek att gå med två... Men det tog typ en kvart så körde Olivia magplask rätt ner i värsta lerpölen så då var det bara att åka hem..
Men jädrar vad jag skrattade, hon hade lera ända upp i ansiktet:)

Nu sitter jag i fåtöljen med tacokoma och tittar på Transformers 2 för hundrade gången tror jag.. Men det är bara skit i övrigt på tvn...
Blir nog sängen om en stund så jag är pigg imorgon för då vankas det barnkalas för finaste Bianca:)

Lördag och huset fullt:)

Jomenvisst:) 
Lördagmorgon och huset fullt med kids i åldern 10 mån upp till 8 år..
Det är vad jag kallar en bra start på dagen:)

Livets val...

Ja det här med att veta vad man ska bli när man blir stor är inte alltid så lätt..
Jag visste när var 16 att jag skulle bli mjölkpiga och gå och lalla i en lagård någonstans..
När jag var 21 fick jag tänka om för jag fick någon underlig kontaktallergi.
Men jag ville ju vårda och ta hand så då blev det vården istället och just äldreomsorgen för jag älskar att jobba med gamla människor. De besitter så otroligt mycket fakta om hur det var förr som man inte läsa sig till i några böcker på biblioteket eller googla sig till..
 
Och nu 11 år senare så jobbar jag fortfarande inom äldrevården och jag älskar det lika mycket men min sjukdom börjar sätta lite kuggar i hjulet så att säga och nu måste jag börja tänka på att skola om mig igen.
 
Vad ska jag bli nu? Vad VILL jag jobba med nu?
Jag gillar att hålla på med siffror och lösa knepiga problem. Jag gillar att hitta lösningar på saker och använda hjärnan.. Så nu ska jag söka till ekonomiassistent och administrations utbildningen..
Det får bli en helomvändning från det jag gjort förut helt enkelt..
 
Vet ni vad ni vill bli när ni blir stora? Jobbar ni med det idag?

It's only me..

Jag lägger i princip aldrig ut ett foto på mig själv men inatt bjuder jag på ett:)

Bus i regnet..

Jag har varit off ett tag men det har liksom inte hänt något värt att skriva om:)

Men jag kan väl berätta om promenaden ikväll. Det var bara Åhke som fick följa med ikväll för jag vill ha ensamtid med honom för att kunna träna bättre.

Ikväll var det en Grand danois pojke på 14 mån med och gick och dra på trissor vad han och Åhke lekte:) 
Det var så kul att se denna stora klumpiga hund försöka jabba efter Åhke som mest bara sprang runt runt i vild glädje över att det faktiskt fanns någon som ville leka:)

Så jag behöver inte tala om att han är trött nu, jag låter bilderna tala..



Höstruggigt..

Det känns att hösten kommit, det blir ruggigt som tusan inne på morgnarna.. Men då kan man ju tända en brasa i öppna spisen så får man ju både värme och mysfaktor..

Och det är himla mysigt att sitta framför brasan på morgonen med en bra bok medans kidsen vaknar till liv.


Det finns alltid någon som har det värre....


Tänk om man hade en rygg att sitta på ibland...



WTF!!

Här har man slitit sig halvt fördärvad för att få den gråa hunden att bli vit igen, man sätter in honom i bilen för att han ska hålla sig ren. Man kommer hem och tar ut honom ur bilen och han ser ut så här!! Vad hände där??


Social träning..

Nu på kvällen blev det en vända till österbybruk för en hundpromenad eller i Åhkes fall en lektion i att det är ohyfsat att stoppa upp snoken i andras rumpor..:)


"Ska du äta allt? Säkert det?"



Varför alltid höger sida?

Idag är en "sån" dag, det betyder extremkliande fläckar som tydligen har bestämt sig för att enbart uppenbara sig på höger kroppshalva..
Hur lätt är det att sova när det känns som jag har miljoner myggbett koncentrerade på en fläck?

Kan jag inte bara få ha en dag med endast torra ögon? 
Vilken lyx det skulle vara för mig...



Vackra Waldo..

Jobbiga brudar suger musten ur en liten Åhke..

Ja jag var iväg och gick hundpromenad med Åhke idag och när vi kom tillbaka till bilarna så fick han leka med Vilja..
Vilja är en ursöt, liten och vansinnigt ettrig labbevalp..
Och ja vad säger man? Åhke blev trött:)

Jag ger mig..

Äppelträden vann idag.. Min kropp skriker rakt ut bara jag tänker att jag ska gå ut och kapa lite.
Ibland måste även jag erkänna mig besegrad..även om det tar emot..

Så nu får det bli vila framför tvn så jag orkar göra allt som ska göras imorgon..

Envishet är inte alltid bra...

Och i mitt fall är det definitivt inte bra..
Jag är tjockskallig, envis och har jag bestämt mig för något så ska det göras..
Nu har jag gått i fyra års tid och sett våra oansade äppelträd och de blir ju inte vackrare för varje år..
Så idag gav jag mig fan på att börja kapa dom...

Ett är numer avklarat, den andra gjort till hälften och det tredje står orört..
Jag? Jag sitter vid köksbordet och svär över min envishet med skakande händer, värk som strålar ut från nacken och pulserar lång ut i armarna..
Orken flög sin kos och kvar är bara en trötthet som gör att det är jobbigt att bara lyfta vattenglaset..

Men envis och tjockskallig som jag är så vet jag att innan kvällen är slut är träd nr 2 också klart och jag kommer ha dött i fåtöljen...

Magsjuk ab..

Jopp så är det, jag var orolig för värken i höften men det slutade med att jag fick kasta in handduken vid tre inatt och åka hem.. Magsjuk.. Väl hemma möttes jag av en magsjuk Olivia så hon och jag har huserat i vår säng på em med sällskap av Bullen:) men nu är båda på bättringsvägen iaf..

Smått panikslagen..

Ja paniken ligger och lurar just nu, det har börjat molvärka inne i höften och jag är hysteriskt rädd att det är ett skov på gång igen. Jag orkar inte det, det tär på psyket och hela min familj.
 
Jag vet ju hur det var i våras när det slog till och jag gjorde allt för att försöka fortsätta leva ett normalt liv med motion, jobb och div annat..
Jag led varje sekund jag var tvungen att röra mig, jag sov bara någon timme per natt och jag hade ett humör som hade kunnat skrämt satan själv.
JAG VILL INTE DIT IGEN!
 
Visst jag kan bli sjukskriven om det blir för illa men det är inte jag, det ligger inte i min natur att gå och vara sjukskriven.. Vad gör man om dagarna då?
Jag kan ju inte bara sitta för då blir ju allt värre, värken, stelheten för att inte prata om domningarna..
Och går jag emot kroppen och gör saker så tror ju inte folk på att jag faktiskt är sjuk..
 
Jaja det dilemmat får jag ta den dag det händer..

Ett slut värdigt en Saab..

Japp, jajjemen saaben har åkt...på lastbil..till skroten..
Den var en trogen tjänare och fasen den skönaste bil jag kört..
Men man kan ju säga att jag lärt mig alla fel en Saab kan ha med den typen av motor som min hade..

Så nu är det jag och gamla "hygga" blåa Bettan som gäller i framtiden...yeyyy...

Blir inte som man tänkt sig..

Det kommer ett biktinlägg men just nu har det kommit sjuka barn emellan..

Men jag bjuder dock på dagens fota av en uppenbarligen trött Åhke:)

Bikt imorgon..

Jag har ett längre inlägg på gång laddat med naken sanning om hur jag mår.. Och hur mitt liv egentligen ser ut och hur jag lever det.

Det kommer även lite bittra ord om hur kärlek är på gott och i mitt fall ibland på ont...

Men..

Det kommer imorgon nu har värken och tröttheten lamslagit min kropp och jag har fastnat i fåtöljen..

trissmamman.blogg.se

Om livet som mamma åt tre tjejer i småbarnsålder, ett gäng djur av alla de slag och en man som jag inte drar jämt med alla dagar..

RSS 2.0