Plötsligt händer det:)
Ni vet det där ögonblicket som man längtar efter om man som jag är unghundsägare.
De senaste dagarna har jag märkt en förändring hos Åhke, han är lugnare, mer lyhörd och koncentrerad.
Igår fick jag bildbevis på det när jag var i hundhagen med massor av hundar och Åhke väljer själv att ta kontakt och följa mig:)
Idag har han hållit sig runt mig hela tiden i hagen och jag kan kalla in honom mitt i en lek.
Det är så kul att se och nu kanske vi kan komma någonstans i vår träning som vi kört fast i då han varit extremt ofokuserad..
Kommentarer
Trackback
