Hur tänker man..?

Hur fungerar man som människa om man dagligen väljer bort sin familj för sitt eget bekväma leverne?
Att hellre sova i en fåtölj eller soffa än att umgås med sina barn? 
Smita hemifrån så fort en diskussion närmar sig?
Att ignorera och bara se på när en människa sluter sig sönder och samman för att få familjen att fungera och gå runt?
Handla saker åt sig själv utan att bry sig om att barnen ska ha nya skor och kläder?

Eller är det jag som är dum som kämpar fortfarande varje dag för att barnen ska ha en familj?
Är det jag som gör fel när jag blir trött och ledsen för att jag står alldeles själv?
Är det jag som gör fel som säger vad jag tycker? Jag kanske ska vara tyst och bara göra allt istället.
Fortsätta plocka och städa och passa upp på alla, gråta av smärta kan jag ju faktiskt göra på natten när de sover..

Känslan av maktlöshet är total idag, känslan av att se fram emot något som är kul har varit borta länge..
Åka hem till folk är inte kul längre för hur trevlig känner man sig när smärtan strålar i varenda muskel efter att ha städat, stått vid spisen, burit barn och gjort en massa annat före...

Hur kul är det att behöva tjata på barnen om saker när det enda svaret jag får är: det gör ju inte pappa så varför ska vi?
 Mina barn är 2,5. Snart 4 och snart 8 och de har lärt sig att man behöver inte ta undan efter sig för det gör någon annan.. Orkar man inte så struntar man i det.. Pratar jag med dom så går dom iväg, precis som deras pappa gör.
Det skrämmer mig att respektlöshet fastnar så fort hos barn.
Att jag försöker lära dom och hjälpa dom bygga en värdegrund som de kan stå på den dagen det är dags att kliva ut i vuxenlivet, det struntar dom i för pappa visar och lär dom motsatsen...

Jag är fast, jag vet varken in eller ut längre.. Jag mår dåligt över att tänka på hur framtiden ser ut för mina barn om de fortsätter så här..
Jag mår dåligt över mig själv, över att jag trots totala motgångar och motarbete fortsätter att kämpa mig själv ett steg närmare botten för varje dag..
Botten närmar sig med stormsteg och jag vet att det kommer bli en förjävla hård smäll när jag landar där...

Hur gör jag??

Älskade dotter..



Jag överlevde:)

Jodå jag överlevde 6 ungar med bravur:)
När lånekidsen åkt hem så skjutsade jag iväg Elsa till en kompis för en playdate. Jag, Olivia och Kerstin åkte sen vidare på hönsbytardag och skördemarknad. Och man kan tycka att efter 6 ungar så borde det vara en barnlek att gå med två... Men det tog typ en kvart så körde Olivia magplask rätt ner i värsta lerpölen så då var det bara att åka hem..
Men jädrar vad jag skrattade, hon hade lera ända upp i ansiktet:)

Nu sitter jag i fåtöljen med tacokoma och tittar på Transformers 2 för hundrade gången tror jag.. Men det är bara skit i övrigt på tvn...
Blir nog sängen om en stund så jag är pigg imorgon för då vankas det barnkalas för finaste Bianca:)

It's only me..

Jag lägger i princip aldrig ut ett foto på mig själv men inatt bjuder jag på ett:)

Så här gör vi på landet..:)

Löpsjuka tikar är hopplösa ibland och speciellt dessa två.. I en km hade jag fullt upp att få den ena att förstå att oavsett vad hon tyckte så kan hon inte tillverka valpar:)

En del av pysslandet i helgen..

Vad är det med mina djur...?

Ibland somnar man mitt i liksom..:)

Journalläsning.. Gott eller ont?

Ja man kan ju logga in på mina vårdkontakter och läsa sin journal som läkaren skrivit i..
Det är ju bra eller??

Jag loggade in och tyckte det var jättekul att läsa om mina förlossningar och div annat.. Sen kom jag till mina senaste besök, konstiga provsvar och direkt så måste jag ju googla lite:)

Dumt, så vansinnigt dumt!!

Nu har jag panik och stressen är total inför mitt läkarbesök på reumatologen..
Kommer dom säga att jag har RA och att jag ska börja med konstiga mediciner?
Eller har jag något i huvudet som växer som inte ska vara där?
Eller har jag något lindrigt?

Ja ni kanske förstår vart jag vill komma, är det på gott eller ont att kunna läsa sin journal??

Rensat, kastat och dött...

Idag har det rensats och kastats leksaker.. Dom leker ju inte ens med en tredje del av prylarna så nu ska en stoor del av dom väck..

Snart är det dags för en vända med dogsen och sen är det bara att fortsätta..

Katten han har typ dött som det ser ut:)

Offroadpromenad, inomhusbygge och åska..

Ja det blir lite glest mellan inläggen just nu men det är vansinnigt mycket att göra.
Igår röjde vi hela övervåningen och tog i alla kartonger som vi bara flyttat runt. Jag vek och rensade kläder. Mange byggde en spalje i trappen då Kerstin uppenbarligen tror att hon är en flygande apa.

Men lite mysigt var det att sitta och vika tvätt och lyssna på åskan som mullrade hela dagen och kvällen.

Dagen avslutades med en promenad i offroadvariant.. Det är typiskt mig och kompisen som var med, vi provar nya vägar och så blir det bara tokigt:)
Men det regnade inte åtminstone.. Ha ha..

Liten börjar bli stor:)

Störd, cykelj-el och tant Agdakroppen...

Ja idag är jag störd, störd på att jag inte kan sitta still. Störd på att jag är så stressad, störd på min kropp inte vill det jag vill..

Jag fick spel på Mange nu på kvällen när vi skulle hämta svärmors bil så jag tig cykeln och tänkte cykla dit i min ilska.. Gick åt skogen för mitt knä tyckte inte samma sak.. Så det var bara att vända hem igen och väl hemma åkte cykelj-eln åt skogen.. Vad ska jag med cykel till när jag inte kan använda den?

Jag är så less på att sitta fast i denna tant Agda ala 90 bastkropp..
Jag är bara 32 och det smäller och knakar när jag rör mig. Jag skakar i händerna så jag håller mig själv vaken om nätterna.. Jag har ett muminben och ett normalt ben. Allt jag gör gör jag på ren vilja, viljan att vara normal..

Jag börjar lida lite smått av sömnbrist då jag sover max tre timmar per natt..
Suck, om någon har något tips till ett bättre liv så ge mig!

Galet mycket...

Det händer galet mycket i mitt liv just nu.. Jag har varit borta i Nynäshamn och på andra ställen. Bilfan funkar fortfarande inte. Ungarna härjar järnet här hemma och säger bara emot när man säger åt dom.
Åhke växer så det knakar och det går knappt att trötta ut honom. Waldo har blivit gubbe och vill ingenting istället. Kattkräket är helt bindgalen och jagar ungarna och skrämmer skiten ur dom...
Mördarkaninen börjar bli gammal och sliten så jag måste snart låta han gå "vidare"..

Det bor en höna i källaren som ligger på en massa ägg och numer även kycklingar..
Det ligger en surhöna ute i hönshuset som vägrar sluta ruva fastän hon inte ligger på ägg och jag kastar ut henne flera gånger om dagen.

De andra kycklingarna är nu mer hönor så jag bara väntar på att de ska börja värpa..

Jag kan inte sova på nätterna för mina händer skakar så mycket.. Mina minsta barn tycker att man ska kliva upp halv sju... Ekvationen går inte ihop och mamman blir sur.

Och imorse som om det inte räcker med att de ska väcka mig skittidigt så hade jag en bajsblöja typ 2 cm från nyllet när jag slog upp ögonen..
Tack för den och god morgon liksom!

Nykläckt idag:)

Vika tvätt är ju himla kul....eller?

Göra saker på udda tider..

Jag är lite konstig så jag gör saker på lite udda tider..:)
Vid 23 var jag ute hos hönsen och möblerade om reden och ställde dit lite nytt. Jag passade även på att gosa lite med dom:)

Efter det blev det ett ännu ett ryck så nu är alla leksaker ihopplockade i vardagsrummet. Jag tvingade även Mange att hjälpa till att flytta möbler så nu är det dammsuget och moppat överallt...

Precis det man gör mitt i natten:)

Knähund?

Semester=stressnivå hög...

Alltså det här fenomenet som kallas semester, vad är så bra med det? Jag är kroniskt stressad från dag ett över alla "semestermåsten". Jag har försökt jobba så mycket det finns möjlighet till för jag fixar inte semesterlunken när man slappa och ha det bra.
Det kryper i hela kroppen och jag har svårt att inte göra något.

Så jag grejar lite här, river lite där och påbörjar projekt som jag blir ännu mer stressad av för jag måste bli klar med dom med..

Jag längtar tillbaka till jobb och rutiner och ha något att göra..

Baahh
Jag tror jag skippar semestern nästa år..

Ni vet såna där runda fröbollar..?

Jag har kammat ur flera hundra ur Åhkes päls idag. Jag tror han håller på och tömmer varenda buske på tomten på såna..:)

trissmamman.blogg.se

Om livet som mamma åt tre tjejer i småbarnsålder, ett gäng djur av alla de slag och en man som jag inte drar jämt med alla dagar..

RSS 2.0