Hide 'n seek..
Med två stora vita st bernhards så kan det ju tyckas vara en lätt vinst att köra hide n seek men den som tror det har inte träffat mina..
För att ta de från början, jag lämnade ungarna vid 10 hos dagmamman och åkte hem. På hemvägen funderade jag lite på hur jag skulle trötta ut dom både fysiskt och mentalt så jag fick sova i lugn och ro..
Hide 'n seek!! Den perfekta leken som dessutom stärker kontakten med hundarna och de får röra på sig samtidigt.
Sagt och gjort, jag bytte kläder och tog hundarna och gick upp i skogen..
Och ja vad kan jag säga, dom hittade mig på nolltid hela tiden.
Jag hittade dom aldrig!
Hur kan så stora, vita hundar bara försvinna spårlöst i en grönbrun skog på sekunder??
Jag tycker ju att färgen borde avslöja dom men dom syns banne mig inte.
Waldo är fenomenal på det att försvinna, han kan liksom gå bakom en sten och så är han bara borta..
Åhke har inte finslipat sina försvinnanden riktigt lika bra, han brukar avslöja sig på sin rumpa som sticker fram:)
Men hundarna blev trötta och jag blev trött, precis som det ska vara..
Nu sitter jag på jobbet och passar på att kasta upp fötterna 5 min innan det larmar igen.
Det verkar bli en natt med mycket spring och då får man passa på mellan larmen..
Jag skulle kunna skriva något negativt också om min värk som är värre än vanligt idag och speciellt i höften men
det är fredag och då ska man vara positiv..
Så i med lite ipren, på med leendet och be happy!!
Kommentarer
Trackback
