Grustaget Arne...

Ja just nu känns det som att jag har ett helt grustag i ögonen..
Jag sov tokdåligt igår på dagen så nu sitter jag här, trött och torr i ögonen och längtar hem till sängen..
Jag hoppas verkligen att det går bättre att sova idag.
 
Natten har varit lugn men dock ändå tuff, jag har en dam som ligger på det sista så jag har suttit inne hos henne större delen av natten när jag ej haft larm.
De som jobbar inom vården vet hur mentalt jobbigt det kan vara att sitta hos en människa som har andningsuppehåll och som kämpar för att få igång kroppen att andas igen.
Men det är mitt jobb och jag har valt att arbeta med detta av en anledning...
Och det är ju inte så här varje natt:)
 
Annars då... Jag har ont i armen och axeln eller ont är fel ord, jag känner mig bara obehagligt svag.. Ni vet sådär jobbigt så det liksom bara kryper i en och det enda man vill är att antingen slutar det eller så sätter det igång och gör ont ordentligt.
Jag hoppas innerligt att det försvinner till ikväll annars får det bli alvedonmissbruk som gäller.
Jag som var så glad över att mina leder hållt sig riktigt bra ett tag nu men varför ska man få va glad?
 
Jag har fortfarande inte ordnat tid hos reumatologen för att kolla mina ledproblem men det kommer..
Jag har visserligen inte hört ngt från min husläkare om remiss in till lung för en röntgen heller.
Men jag blir inte yngre eller bättre för den delen så det börjar väl bli dags att bråka lite på dom..
 
Men nu tänker jag ta mig en kopp kaffe så jag kvicknar till lite.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

trissmamman.blogg.se

Om livet som mamma åt tre tjejer i småbarnsålder, ett gäng djur av alla de slag och en man som jag inte drar jämt med alla dagar..

RSS 2.0