Jag har utöver mina barn och min man en väldigt stor kärlek i mitt liv och det är min hund.

När jag för 8 år sedan bestämde mig för att skaffa min första Sankt Bernhard så trodde jag aldrig att en ras överlag kunde fastna så i mitt hjärta. Men den hunden lärde mig något annat.
Det var en tik som gick under namnet Sally, hon hade nog alla fel man kan få på en stor hund och tyvärr så lämnade hon jordelivet vid blott fyra års ålder.
Men då sade jag att den dagen jag bor i hus med stor tomt så ska jag ha en SB igen.
Så för tre år sedan var det dags, huset var köpt och tomten var stor.. Så jag började kika runt på uppfödare och fastnade för Båtsmans kennel.
Kerstin som föder upp dessa hundar är en underbar person med en otrolig insikt i hur dessa bumlingar fungerar. När jag pratar med henne känns ingen fråga för dum och det är exakt den kontakten jag vill ha.
Så jag for iväg och kommer fram och när jag kliver in på tomten så väller det fram tretton! hårbollar a sex veckor gamla.. Jag var såld direkt:) så då kom det jobbiga att bestämma sig för en när jag helt enkelt ville ta hem alla.. Men valet föll tillslut på den absolut vitaste och två veckor senare fick jag hämta hem honom. Och jag älskar honom mer och mer för varje dag som går.
Hans mjukhet och lyhördhet, hans älskvärda sätt och otroligt snälla blick..
Så ja jag har en stor kärlek i mitt liv:)