Jaa i onsdags var jag till Ultuna med Loke igen för fortsatt utredning av hans symtom.. Nu fick vi träffa ortoped och en timme efter vi kommit dit kom domen. Kotkompressioner med trasiga nervändar:) det betyder att han, om vi skulle operera, aldrig mer kan jaga eller springa eller leva det liv han behöver för att vara lycklig.. Så nu är han hemma med oss i ett par veckor på smärtstillande så att vi och barnen kan ta farväl:( det känns tungt och det är kaotiskt i hjärncentrat då jag alltid haft kluvna känslor för denna damphund.. Men hur det än är och hur överjävlig han än har varit så är han en gospropp när han sätter den sidan till. Så det kommer bli tomt här hemma när han försvinner:(

I torsdags flyttade Hanni till en annan familj där hon slipper hundar som jagar henne och där hon får vara i centrum hela tiden:)